Kvällspromenader

Vilket väder vi har haft den senaste veckan, detta har vi utnyttjat till fullo med härliga kvällspromenader varje dag mellan kl 19:00 till 20:00 för att sedan komma in med en hungrig dotter som kastar sig över AM och äter tills hon storknar.

Det är alltid lika mysigt att vandra genom området med AM och lilla E, in i skogen där det finns en perfekt barnvagns stig med lagom stora stenar så att lilla E somnar in ett litet tag. Att bara gå där i kvällsvärmen och vara tillfreds med allt runt omkring oss, äta en glass och bara njuta av varandra.

Vår lilla tjej har nu lärt sig att hon kan pippa även när hon inte vill ha mat, utan även om det kan vara något annat som bekymrar henne så som att hon har legat för länge och behöver hänga lite uppe på ens bröst, eller kanske bara vill visa att hon är med.

Något riktigt roligt är att hon verkar bli mer vaken, hon hänger med mer i vad som händer och lägger märke till sina gosedjur lite grann, i alla fall de olika kontrasterna. Hon fick ett lejon av Mr D här om dagen som hon verkligen gillar, vi tror att det kan vara den gula färgen som hon fastnar vid, kanske hennes framtida favorit vem vet.

Ikväll blir sista nattpasset som jag kör för den här veckan, ska jobba morgonpass hela helgen så då kommer jag behöva lite mer sömn under natten men från kl 04:00 på morgonen ska jag ta hand om vår lilla E om hon är vaken så att AM får lite sömn. Oftast sover vår dotter oförskämt bra skulle jag säga, slocknar oftast runt 23:00 efter att ha ätit en timme innan och ganska ofta så sover hon minst tre timmar innan det är dags för nästa måltid, efter den kan hon sova hela fyra timmar ibland vilket är underbart när hon väl gör det.

Just nu är vi båda uppe och försöker få lillan att somna ordentligt, varje gång vi lägger ner henne slår hon upp ögonen och ligger och spratlar. Vem vet hon kanske känner att pappa ska börja jobba och vill ha så mycket tid med mig som möjligt innan jag ska vara borta hela 8 timmar per dag "Önsketanke men tänk om det var så".

Här får ni en pigg dotter som är så duktig och lyfter huvudet riktigt stabilt redan vid 20 dagar.



Man blir nästan lite nervös när hon lyfter huvudet så där, men hon är verkligen stark. När vi var hos barnläkaren för några dagar sedan så påpekade han även hur stark hon var för att vara knappt två veckor som hon var då.

Nu ska jag avrunda detta inlägg med en eloge till alla goa vänner där ute som har uppvaktat vår lilla tjej, med diverse saker och kläder vi är alla tre så glada för allt ni är verkligen underbara.